Hemkomst och Elias 1 vecka

I söndags fick jag och Elias komma hem så nu har vi varit hemma i snart en vecka och tycker att det fungerar bra. Fortfarande rätt trött dock och har fortfarande ont och är väldigt glad över att Jens är hemma med oss och tar hand om det mesta.

Det var inte helt lätt att komma hem igen mitt i en släng av babyblues och en dotter som såg väldigt ledsen och förvirrad ut när jag inte kunde lyfta upp henne som vanligt. Och inte kunde jag förklara för henne att vi visst skulle kramas men att hon behövde gå själv fram till sängen. Istället slängde hon sig på golvet och eller sprang ifrån mig och grät massor. Min tröst är att de anpassar sig snabbt och inte minns det sedan och att det är jag som lider mer än hon. Vi har spenderat veckan med att bara vara tillsammans alla fyra och "bonda" om lite granna vilket har kännts väldigt skönt.

Elias blev väl mottagen av Nellie. Morfar hade lärt henne att säga "bebis" tills vi kom hem och det är vad hon oftast kallar honom. "Där är bebisen" säger hon så fort hon ser Elias och vill väldigt gärna klappa och pussa på honom. Hon lägger filten på honom och kommer springandes med hans napp och tappade sockar. När han är vaken ligger hon ofta bredvid honom och pratar med honom vilket är omöjligt att fota. Så fort jag tar fram kameran springer hon glatt upp och fram till kameran istället. ☺

På bb i både overall och babyskyddet för första gången. Just då verkade han inte lika glad som mamma över att få åka hem.

På kvällen blev det en välbehövlig badkväll för Nellie som blev överförtjust över det. ☺

Lillebrors pyjamas måste naturligtvis provas. ☺ Dockan fick hennes pyjamas. Missade tyvärr att fota det tillfället när Nellie har en alldeles för liten pyjamas och dockan en alldeles för stor. ☺

I torsdags så blev Elias 1 vecka gammal som naturligtvis fick fotas lite. Det är en trött kille som sover mestadels av tiden och när han äter får jag hålla honom vaken.