torsdag 8 december 2011

Tandläkarbesök

För kanske 2-3 veckor sedan stöp Nellie i golvet när hon busade. Var själv inte med och vet inte exakt vad som har hänt men troligtvis har hon snubblat när hon sprang och slog sig rejält över munnen vid fallet. Hon fick snabbt en fläskläpp så hon såg ut som en opererad fjortis. Hon kunde inte äta mer den dagen och vi borstade nog inte tänderna ordentligt på två dagar.

Efter det har hon klagat mycket över ont i tanden och inte kunnat äta knäckebröd. Men hon hade inga problem med att äta kakor, morötter eller äpple så jag tänkte att hon kanske bara menade läppen så vi avvaktade lite. Kände att man inte kan springa hos tandläkaren vid varje fläskläpp för det lär bli några stycken misstänker jag. Efter ett litet tag sa hon att hon inte hade ont i tanden längre. Det var ju skönt att höra men jag kände att hon ändå fortsatte att prata om tanden. Häromdagen såg vi att den började skifta lite i grått så det fick bli ett samtal till tandläkaren och boka tid.

Så idag var vi hos tandläkaren. Hon fick sätta sig i stolen och de körde med den lite upp och bakåt för att hon skulle testa lite. Jag såg på henne att hon var skräckslagen och tyckte det var läskigt och det hjälpte inte att säga att det nästan var som Liseberg. Men med sin hand i min satt hon ändå stilla och väntade på vad som skulle ske. Tandläkaren bad henne att lägga bak huvudet så hon skulle kunna se ordentligt men det var nästan den svåraste biten att övertala henne att göra.

Efter en liten kik på tanden var det dags att även röntga den. Då fick jag hoppa upp i stolen med henne i knät så fick vi åka stolen tillsammans. Hon fick en "macka" (som tandläkaren kallade den för) i munnen som hon skulle bita ihop försiktigt. Även denna gången ville hon inte lägga bak huvudet ordentligt och då fick jag veta varför. Hon ville inte förstöra sina fina flätor. :-)

Det har blivit en liten skada på tanden men tandläkaren tyckte ändå att det såg ganska bra ut. Men bilden var lite svår att tyda så hon ville även rådfråga kollegor på måndag huruvida de ska låta tanden sitta kvar eller ev ta bort den. Jag håller nu tummarna hårt för att hon hellre få ha en svagt gråtonad tand än en glugg i fyra år. Och framför allt att hon ska slippa allt vad det innebär att ta bort en tand när man är så liten.

Efter dagis gick vi vägen till affären. Jag tycker att har man varit hos tandläkare eller liknande så är man värd en liten present. Vi hittade ett litet pysselpaket som hon genast satte sig med när vi kom hem.